Energibrist

Nu var det min tur (eller rättare sagt OTUR) att bli förkyld och totalt igentäppt i hela skallen. Feber som leker berg-och-dalbana, saftiga nysattacker och tjock i halsen. Detta innebär:
1. Att jag är tröttare och senilare än vanligt med korta blackouter där det känns som att jag ska svimma!!
2. Att eftersom 15.000 hjärnceller dör vid varje nysning så har jag numera minus på kontot!!
3. Att det känns som om jag andas genom ett sugrör och efter minsta lilla ansträngning har flås som om jag sprungit upp och ner i en trappa en halv dag.

Kan väl säga som så att det är både skönt och tur för mig att det är OS denna veckan oxå så jag kan ligga på soffan och "kurera" mig utan att skämmas eller bli alltför uttråkad. Sverige har presterat både bra och dåligt detta år samtidigt som vi fått uppleva två ordentliga vurpor i backarna. Lyckligtvis har det gått bra för bägge två men jag ger mig tusan på att Anja Pärson nu gett ordet STÖRTlopp dess faktiska betydelse eller uppfunnit en ny OS-gren - STÖRTHOPP!!

Min älskade son har jag inte fått träffa på ett tag. Han bojkottar mig så länge jag inte har bredband... :( Nu har han sportlov och det var tänkt att vi skulle ha ett par dagar tillsammans men han ville hellre jobba och tjäna pengar. När det gäller min egen ekonomi har jag fortfarande inte fått besked på min överklagan hos Försäkringskassan men har nu bestämt mig för att JO-anmäla dom för både brott mot de mänskliga rättigheterna och för att deras utredande läkare är helt inkompetent. (De har numera slutat använda honom för utredande bedömningar - undrar varför?!?) Mina egna läkarutlåtande från tre olika läkare har en heeeelt annan uppfattning än den läkaren FK hänvisade mig till.

I veckan ska jag ner till arbetsförmedlingen för att se om jag kan få hjälp med att ta mej an nån studiekurs eller utbildning. Är trött på att gå hemma men är mer trött på värken. Har ännu inte fått tid hos min nya läkare men hoppas att jag ska få komma dit snarast annars åker jag till akuten för jag vet inte hur länge till min kropp ska orka. Mentalt suger det musten ur mig totalt!! Jag är inte den som tycker synd om mig själv eller söker medömkan...jag har bara förbannat ont och vet inte hur jag ska hantera det längre. Känner mig maktlös och bara längtar efter att få träffa rätt läkare för att kunna få hjälp!!

När det gäller föreningsarbetet vill jag mer än jag hinner med. Trodde aldrig detta skulle bli så stort men det bara växer och växer. Problemet är bra mycket större än jag kunde ana och när man gräver under ytan så ser vårt samhälle MER än sjukt ut. När vårt arbete presenteras hoppas jag verkligen att folk ska vakna och se hur våra förtroendevalda arbetar eller rättare sagt INTE arbetar. Envis som jag är kommer jag ALDRIG att ge upp denna kamp för barnens rättigheter!!

För att få allt att fungera blir jag återigen tvungen att lägga upp mitt liv som ett schema för att det inte ska slå slint i min hjärna. Eftersom hjärncellerna ligger back så är jag medveten om att jag MÅSTE varva ner och tänka mer på mig själv och mitt mående. Pojkvännen har rutit ifrån ett antal gånger till dom som lägger mer jobb på mig. Tycker själv att jag blivit skitbra på att säga nej!!

Nu ska jag bädda ner mig i soffan och titta på ishockey....
Over and out
Puss & Kram

Snödroppe